Hon har som mål att klubba ned fördomarna om svenskt godis. Den före detta malmöbon har gett sig den på att få franska finsmakare att suga på sötsurt, svenskt godis.
- Godis älskar ju alla svenskar! Jag kände att jag måste pröva min lycka. Därför skapade jag ett helt nytt koncept kring mitt godis, säger Lena Rosén. Hennes godisbutik sticker onekligen ut. Några meter från den skånska godisbutiken finns en specialist på rysk kaviar. Mittemot ligger en butik med korsikanska charkuterier… För att inte tala om en uppsjö av grönsakshandlare, ett av Paris mest prisbelönta bagerier en ett par utsökt fiskhandlare… Och nu en svensk godisbutik!
- Jag hade tur att hitta en ledig butik på den här gatan. Många väntar i flera år på att något skall bli ledigt, berättar skånskan. Tidigare låg här en frisörsalong på den chica rue de Martyrs i Paris nionde arrondissement.
Att stiga in i butiken är som att tränga in i en ny värld. Här är allt sött, harmoniskt och genomtänkt. Namnet, Käramell, har fått ett par extra prickar för att verka mer skandinaviskt. Inredningen liknar däremot mer en helfransk chic designbutik än någon blågul reklamskylt för Sverige.
- Jag fick hjälp av en kompis som är inrednings- och scenarkitekt, Philippe Gardette, berättar Lena Rosén. Själv ser hon ut som en karikatyr av en smärt och elegant parisiska. Så för att ta det säkra före det osäkra anställde hon en lång och helblond fransyska, berättar hon.
- Nu är det Alexandra som folk tar för skandinaviskan, här skrattar Lena Rosén. Att få parisare att uppskatta godis är inte så svårt, även om kulturen är annorlunda. Fransmän är inte lika vana vid lösviktsgodis som svenskar:
- Ofta kommer det in barn och undrar hur många godisbitar de kan få för 20 centimes. Amerikaner däremot för sig med stora, välfyllda påsar, säger Lena Rosén.
Att sälja påsvisa bladningar av sega råttor eller bilar till fransmän är i sig ingen konst, menar hon. Värre är det med sötsurt och saltsött gottis. För att hjälpa kunderna på traven låter Lena Rosén dem ibland smaka en bit saltlakrits, till exempel. Det är inte riskfritt.
- Nu tar jag det försiktigt. I början fanns det kunder som nästan blev förbannade på mig, minns hon. Och nyanserar:
- Surt går däremot bättre hem hos fransmännen…
- Mmm, de här salta banden var rysligt goda, säger 14-åriga Margot och blundar. Hon kommer in med sin 15-åriga kompis, som heter Margot även hon. En stund senare går de iväg med två välfyllda papperspåsar.
Det svenska godisen presenterar Lena Rosén i eleganta trälådor. De är egentligen tillerkade för att innehålla vinflaskor! Vid sidan om hittar man också fransk lyxchoklad från Bernard Dufoux, liksom sötsaker från Provence. Det får matcha blommiga, svenska träskor vid disken. Här och där står färggranna kak-(godis?)burkar i plåt. Små Merdrycker får det också att vattnas i en svensk gom. Vid sidan av att de faktiskt är snygga där de står, invid Daimbitarna.
Återigen är det estetiska viktigt för Lena Rosén. Hon började sin bana i Paris som fotomodell och mannekäng. Efter det blev det var hon stilist med kunder som veckotidningen Paris-Match och eller biltillverkaren Renault.
Men i våras tog hon steget fullt ut på sin nya karriär. När Frankofon kommer förbi är det fullt med folk i alla åldrar i butiken.
Fransmän har inte någon tradition på lördagsgodis. Det hindrar inte att Linda Rosén redan har kunnat se vissa köpmönster:
- Det finns fyra skolor här i kvarteret. Efter klockan halv fem är det en mindre anstormning. Annars är söndagar den stora dagen. Då stänger de av gatan för biltrafik och folk kommer för att handla på marknaden, säger hon. Redan efter ett par veckor fick hon en ny sorts kunder. Linda Rosén har fått förse bröllop med godis. Allt fler hör också av sig när de skall ordna barnkalas.
- Det är någonting som jag tänker utveckla mer säger, Linda Rosén. Fortsätter det så som det har börjat hoppas hon kunna öppna fler godisbutik, enligt samma recept. Än så länge tycker hon inte att det känns segt på minsta vis.
Magnus Falkehed
4052
Fotnot:
Käramell
15, rue de Martyrs, 9e arr.
Tel.: +33(0)153219177
