Rockens gudmor

”Jodå, det var där på nummer nio som jag bodde”, sa Patti Smith och pekade när Frankofon efter en presskonferens promenerade med henne på en fuktig gata i Montparnasse. Där, på rue de Campagne-Première, i ett litet kyffe på sjätte våningen, svor den unga amerikanskan en kväll 1969 att hon en dag skulle bli konstnär. I rummet sov hon på golvet tillsammans med åtta andra. Konstnär blev Patti Smith också – efter att först ha blivit världskänd rockartist. Låtar som Gloria och People have the power har fyllt arenor med fans.

Innan mötet med Patti Smith gläntade Frankofon på gårdsdörren till rocklegendens tidigare adress.Gatan ligger mitt i konstnärskvarteret. Här har alla de stora bott; Picasso, Modigliano och Man Ray. Än idag är det fortfarande fullt av konstnärer på nummer 9, rue de Campagne-Première. – Det är faktiskt lite komplicerat ibland. Många av dem har blivit väldigt småborgerliga och ställer en massa krav, säger en av hyresgästföreningens medlemmar innan han skyndar ut från gården. Själv arbetar han med kommunikation. Patti Smith – punkens gudmor – ser mer jesuslik än småborgerlig ut. Hon är fortfarande en förebild för alternativ rock. Patti Smith har komponerat med Bruce Springsteen, polat med Bob Dylan och stått som förgrundsfigur för både Courtney Love och Pj Harvey. Men idag är hon också amerikansk konstnär i Paris.

                                               Patti Smith Fondation Cartier / Bilden beskuren

Frankofon träffade henne under invigningen av hennes första, stora konstutställning: Land 250 på Fondation Cartier mitt i Montparnasse. Konsthallen, som är ritad av frankrikes mest hyllade arkitekt, Jean Nouvel, ligger bara ett par hundra meter från rockstjärnans ungdomsstudio.

– Jag har alltid älskat fransk kultur och poesi, förklarade Patti Smith under presskonferensen. Utställningen ger plats för mycket fetischism: bild på författaren Hermann Hesses skrivmaskin, Virgina Woolfs säng och Arthur Rimbauds bestick. Men det ges också en del gravstenar; Jean-Paul Sartres gravsten, Mozarts grav … Enligt legenden var det på Jim Morrisons grav i Paris som Patti Smiths hit Gloria tog form. År 2008 var det på Patti Smiths begäran som hennes hotellrumsfönster vette mot Montparnassekyrkogården.

– Vad har du egentligen för relation till kyrkogårdar?, undrade Frankofon när punkens gudmor trädde fram bland de väntande journalisterna mitt i utställningslokalen i fondation Cartier.

– Ända sedan jag var liten har jag varit attraherad av kyrkogårdar, svarade Patti Smith och gav sig in i en lång förklaring: Hon förklarade att hon hade bräcklig hälsa som liten. att pappa och mamma ofta fick rädda livet på henne.

– Sedan dess har jag sett många människor dö. jag tycker att kyrkogårdar är vilsamma ställen att meditera på och kommunicera med de bortgångna, sa hon.

Många av hennes egna idoler och vänner har betalat med sitt liv för myten om sex, droger och rock’n’roll. Men det är inte överdrifterna i deras livsstil som imponerat på Patti Smith, menar hon själv. Hon ville aldrig dö som Jim Morrison gjorde i en lägenhet i latinkvarteren i Paris.

– Vad som attraherar mig med Jim Morrison, Jimi Hendrix eller Arthur Rimbaud är inte deras överdrifter – utan deras arbete, sa hon och fortsatte: – Ska du utföra ett arbete så måste du vara hälsosam. Det finns inget romantiskt i att ligga och dö när du är konstnär och har ett arbete att uträtta. jag har sett alldeles för många goda vänner dö unga, trots att de var fulla av livslust, fortsatte den 61-åriga Patti Smith.

Vad vill du att det skall stå på din egen gravsten, undrar Frankofon. Svaret kom blixtsnabbt och bestämt. – Arbetare, sa damen i vit skjorta, väst och dammiga boots.

Lite senare slår sig Frankofon ned bredvid Patti Smith på en liten bartabac på boulevard Raspail. rocklegenden beställer en sallad och berättar att hon även älskar Sverige. mellan borden muttrar en stressad servitris: ”Idag är vi invaderade av utlänningar”. jag är säker på att de muttrade samma sak på Picassos tid …

Text: Magnus Falkehed